"stretch där solen inte skiner"

Nu när allting har dragit igång för fullt och veckorna är fullproppade känns helgerna desto viktigare att koppla av och bara göra det jag vill på. Alldeles strax kommer även helgerna att bokas upp med matcher, fester, middagar och kortare resor så i helgen passade jag verkligen på att njuta.

Helgen börjar på något vis i min värld med lunchträning på fredagen (även om jag fortsätter jobba efteråt är det då helgstämningen kommer). Då min högra arm fortfarande inte hade återhämtat sig från onsdagens Krav Maga blev det intervaller på löpbandet istället: 4*3min i 5:30min/km fart. Ganska lugna och slöa intervaller och även om jag blev svettig kände jag att det fanns mer att ta av, nästa gång....

I lördags förmiddags blev det CrossFit, mitt första riktiga pass. Började med bänkpress, första gången där också, och sen följde:

Tabatas
Goblet Squats 12 kg
Broad Jumps
Push Press 20kg
Toes2Bar - eller knä i 90 grader med tårna långt från stången i mitt fall
7m Shuttles (springa mellan två koner)

Varje övning körde vi en full tabataomgång dvs 8 * (20sek jobba - 10 sek vila). Förutom att få till tekniken skulle vi även räkna antalet övningar repetitioner av varje jobbomgång och komma ihåg lägsta antalet per övning. God morgon hjärnan! La all press och prestige åt sidan och tog det hyfsat lugnt, pressade mig inte till det allra yttersta förrän i sista övningen, fy tusan vad slut jag var sen.



Lite lagom träningsvärk i söndags när jag vaknade, hela kroppen kändes men på en bra nivå, använd men inte helt utpumpad. Perfekt väder för att springa ute så med frukost i magen och bra musik i öronen var det bara att ge mig ut. Vilken helt fruktansvärd löprunda det blev, naturen var så vacker, luften hög och klar men ändå ljummen, träffade en bekant som hejjade på mig i spåret, men så himla jobbig runda. Jag ville gå redan efter 2 km och planen var att springa 1 mil, min lite "lagom" träningsvärk gick från lagom till "jag vill bara lägga mig i fosterställning och kvida". Tempot var långsammare än tidigare och jag kunde inte alls njuta av varken luften, naturen eller peppen utan fokus låg på att bråka med mig själv för springa en mil skulle jag ju. Fy tusan alltså och inte kändes det bättre efteråt heller.

När jag sen på eftermiddagen bara ville ligga inne och titta på tv kolliderade min önskan med minstingens vilja att cykla till lekparken... Vem som vann? Tja, inte jag....

Söndags kvällen avslutades med yoga från Yogobe, Milla Floryd och tajmade höftöppnare. Ett intensivt pass med fokus på höften och som Milla så fint säger i filmen: "stretch där solen inte skiner". Helt underbar kommentar!