Nu har det gått så lång tid sen jag tränade ordentligt och regelbundet att jag alldeles kommit ifrån det. Tanken på att göra någon form av fysisk aktivitet som innebär ombyte och dusch känns nästan övermäktig. Sist jag skulle få till det med träningen ringde de från minstingens förkola och vi åkte alla på magsjuka den veckan, det vill säga ingen träning och inte ens ork till att tänka på träning som borde göras.
Den här veckan är alla friska och krya igen, jobbet är ännu inte fullkomligt överväldigande inför semestern så både tid och ork finns till lite lunchträning... Men det liksom tar emot, jag vill inte, det känns jobbigt, kommer att vara ansträngande och svettigt och jobbigt oavsett hur lugnt jag än tar det.
Så jag skriver här; Idag ska jag springa (bitvis gå om kondisen är alltför dålig) 5km i väldigt lugnt tempo på lunchen! Nu så, nu blev det genast mycket svårare att backa ur. Fokus får ligga på ett träningspass i taget, klara av det, vara nöjd oavsett tempo och ork, nöjd och tillfreds över att det bara blir av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar